Website only available to a limited extent
Please enable cookies to use the website in full extent.

Allergier och risker

Många människor reagerar med allergiskareaktioner på ingredienser i livsmedel och maträtter. Dessa reaktioner kan vara av väldigt olika svårighetsgrad från person till person och kräver ett individuellt tillvägagångssätt. Om det inte finns någon allergi eller intolerans finns det ingen anledning av avstå från de aktuella livsmedlen. Att undvika dessa ingredienser medför inga fördelar för friska personer utan det begränsar bara utbudet av maträtter i onödan.

Livsmedel är aldrig bakteriefria. Många mikroorganismer är önskvärda i livsmedel eftersom de är en förutsättning för framställning av ett livsmedel medan andra är inte önskvärda. Ett exempel på en bakterie som inte är önskvärd i livsmedel är listeria. Beroende på livssituation, t.ex. under en graviditet, är en infektion med denna bakterie förbunden med vissa risker. Du får reda på mer om detta ämne längre ner.

Laktos

Laktos (mjölksocker) är en disackarid som består av en del glukos (druvsocker) och en del galaktos. Vid smältningen av laktos bryts föreningen mellan dessa båda sockerarter upp och de båda monosackariderna tas upp separat i blodet. För personer med en laktosintolerans fungerar denna process inte längre eller endast begränsat. Som en följd kommer laktosen osmält till djupare tarmavsnitt där de kan orsaka matsmältningsproblem som blödningar och diarré. En individuell begränsning av laktosintaget leder till en förbättring av symptomen respektive till att besvären upphör. Vilken mängd mjölksocker som en person med laktosintolerans klarar av varierar från person till person. För det mesta klarar de av mindre mängder laktos bra. De behöver sällan avstå helt.

Ost och laktos

Redan inom ramen för framställningen av osten separeras en stor del av laktosen med vasslen. Den resterande laktosen bryts i det närmaste ner helt av mjölksyrabakterierna under mognadsprocessen. Ost som har mognat under mer än sex veckor räknas som praktiskt taget laktosfri. Färskost och smältost däremot har dock en viss laktoshalt.

Histamin

Uppskattningsvis 1 % av befolkningen i Schweiz lider av mer eller mindre kraftigt uttalad histaminintolerans – en intolerans där kroppens eget histamin och det histamin som tas upp genom livsmedel inte kan brytas ner tillräckligt. Histamin finns framför allt i livsmedel som har genomgått en mognads-, jäsnings- eller fermenteringsprocess.

Ost och histamin

Alla hårda, halvhårda och mjuka ostsorter har genomgått en mognadsprocess och innehåller därför nämnvärda mängder histamin. Personer som lider av histaminintolerans ska undvika färskost som keso eller kvarg. Det finns ingen anledning för friska personer att avstå från livsmedel som innehåller mycket histamin.

Listeria

Listeria monocytogenes är det korrekta namnet på den bakterie som orsakar infektionssjukdomen listerios. För personer med intakt immunsystem blir en sådan infektion för det mesta lindrig. För personer med ett nedsatt immunsystem eller för ofödda barn kan infektionen dock medföra svåra följder. Listeria förekommer på många platser i naturen men överförs till människor främst genom livsmedel.

Ost och listeria

Mjukost och halvmjuk ost av opastöriserad men även pastöriserad mjölk, fetaost och blåmögelost är känsliga för en kontaminering med listeria. Gravida personer och personer med nedsatt immunförsvar ska undvika hårdost och extra hård ost (av opastöriserad eller pastöriserad mjölk). Skorpan måste tas bort före intaget. Även bredbar färskost, pastöriserad mozzarella, smältost, fondue och all annan uppvärmd ost som raclette, ost som används för gratinering eller grillad ost är lämpliga.

Källa: Schweizerische Gesellschaft für Ernährung SGE (schweiziska föreningen för livsmedel (SGE)) www.sge-ssn.ch

Cookies på denna webbplats: Vår webbplats använder cookies för att vi och våra partner ska kunna känna igen dig och förstå hur du använder vår webbplats. Om du nyttjar vår webbplats godkänner du att vi använder cookies.Läs mer..